Osynlig Bästa VPN 2026
Säkerhet

Dataintrång: vad räknas som brott och vad gör du om du drabbas?

Dataintrång är när någon olovligen tar sig in i din dator eller ditt konto. Så känner du igen brottet, säkrar dina konton och polisanmäler, steg för steg.

Oskar Rendahl · 6 min läsning
Bärbar dator på ett skrivbord i kvällsmörker med en upplåst hänglåssymbol på skärmen och stadens ljus i bakgrunden

Dataintrång är brottet när någon olovligen tar sig in i din dator, din mobil eller ett konto du har, till exempel tar över ditt Facebook-konto eller läser din e-post. Det räcker att åtkomsten sker utan lov, ingen behöver ha “brutit” sig in eller orsakat skada. Har det hänt dig: byt lösenord, logga ut alla okända sessioner, spara bevis och polisanmäl så snart du kan på 114 14.

Nedan går vi igenom vad lagen säger, hur du märker att du drabbats och vad du gör i vilken ordning. Uppgifterna bygger på brottsbalken och Polisens egna sidor om dataintrång, kontrollerat november 2026.

Vad är dataintrång enligt lagen?

Dataintrång är ett brott enligt 4 kap. 9 c § brottsbalken. Enligt lagtexten döms den som “olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift”. Med en sådan uppgift menas i praktiken all data i en dator, en server eller en molntjänst.

Lagen täcker alltså fyra saker: att ta sig in, att ändra, att radera och att blockera information. Den som olovligen genom någon annan liknande åtgärd allvarligt stör eller hindrar användningen av en sådan uppgift döms också. Därför räknas även överbelastningsattacker (DDoS) mot en webbplats som dataintrång, en ändring som kom 2007 med SFS 2007:213 när Sverige genomförde Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet.

Tröskeln är låg. Enligt Koll på lagen räknas det som dataintrång även om någon har fått dina inloggningsuppgifter av dig, ifall den personen loggar in utan att först fråga om lov. För att någon ska dömas krävs däremot uppsåt, alltså att hen gjort det med mening.

Vanliga exempel

  • Någon loggar in på ditt konto i sociala medier med ett stulet eller gissat lösenord.
  • En före detta partner läser din e-post eller dina meddelanden.
  • En anställd öppnar kollegors mejl utan tillstånd, eller loggar in i arbetsgivarens system efter att anställningen upphört.
  • En angripare tar sig in i din dator med en trojan eller låser den med utpressningsvirus.

Vilka påföljder ger dataintrång?

Straffet för dataintrång är böter eller fängelse i högst två år. Sedan 1 juli 2014 finns också brottet grovt dataintrång, som ger fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har orsakat allvarlig skada, avsett ett stort antal uppgifter eller annars varit av särskilt farlig art. Även försök och förberedelse till grovt dataintrång är straffbart.

BrottPåföljd
Dataintrång, 4 kap. 9 c §Böter eller fängelse i högst två år
Grovt dataintrångFängelse i lägst sex månader och högst sex år

Ett intrång på ett privat konto döms normalt som vanligt dataintrång, även om det ger stor personlig skada för den som drabbas.

Hur märker du att du drabbats av ett intrång?

Polisen beskriver att intrång kan se ut på många olika sätt. Vanliga varningar är:

  • du blir utloggad från ett konto och lösenordet fungerar inte längre,
  • vänner får meddelanden från dig som du inte har skickat,
  • du får mejl om inloggningar, lösenordsbyten eller köp du inte känner igen,
  • filer på datorn är plötsligt krypterade och någon kräver en lösensumma.

En angripare letar ofta efter säkerhetsbrister i föråldrad programvara. Polisen nämner portskanning, där en hackare testar vilka nätverksportar på din dator som är öppna, ungefär som att gå runt i ett trapphus och känna på dörrarna. En trojan kan i sin tur gömma sig bakom bilder, filmer, länkar eller program och ge bedragaren åtkomst till lösenord och annan information. Misstänker du att mobilen är drabbad har vi en egen guide om hur du kollar om du blivit hackad på Android.

Vad gör du direkt efter dataintrånget?

Gör så här, i den här ordningen:

  1. Byt lösenord på det konto som drabbats, och på alla andra konton där du använt samma lösenord. En lösenordshanterare gör det enklare att ha unika lösenord överallt.
  2. Slå på tvåfaktorsautentisering och logga ut alla aktiva sessioner i kontots säkerhetsinställningar.
  3. Spara bevis. Ta skärmdumpar och spara filer, bilder, e-postmeddelanden och kvitton på köp du inte gjort. Även anteckningar på papper räknas.
  4. Kontakta banken direkt om du lämnat ut kortuppgifter eller använt BankID på uppmaning av någon.
  5. Polisanmäl så snart du kan.

Så polisanmäler du dataintrång

Enligt Polisen gör du anmälan genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Ring 112 om brottet pågår just nu eller om polisen behövs på plats snabbt. Anmäl tidigt: loggar och annan it-relaterad information kan vara svår för polisen att få tag i om det gått för lång tid. Tele- och internetoperatörer är skyldiga att lagra trafikuppgifter i 2, 6 eller 10 månader beroende på uppgift, så tiden spelar roll.

Hos Polismyndigheten utreds ärendet av en utredare som arbetar med den typen av brott, som vid behov tar hjälp av en it-specialist för att säkra bevis och spåra gärningspersonen. Mycket it-relaterad brottslighet kräver internationellt polissamarbete, eftersom brottet kan ha begåtts var som helst i världen. Behöver du stöd efteråt kan du vända dig till Brottsofferjouren, gratis och anonymt om du vill.

Så skyddar du dig mot dataintrång

Polisens egna råd handlar mest om vanor:

  • Uppdatera program och operativsystem regelbundet.
  • Använd antivirusprogram och ladda bara ner appar och program från officiella källor.
  • Klicka inte på bilagor, reklam och länkar om du inte vet var de kommer ifrån.
  • Ta regelbundna säkerhetskopior och koppla ur kopian från datorn mellan gångerna.
  • Var misstänksam mot varningar om programuppdateringar, eftersom bedragare lätt förfalskar loggor.
  • Betala aldrig lösensumman vid utpressningsvirus. Kostnadsfria dekrypteringsverktyg finns på nomoreransom.org.

Mer information om dataintrång

Dataintrång eller dataläcka?

Ordet används på två sätt. Ibland är det du som drabbats direkt, ibland är det ett företag där du är kund. När ett företag råkar ut för ett intrång kan dina personuppgifter läcka, och den som är personuppgiftsansvarig ska då informera Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar. Ett exempel är när Skansens biljettleverantör drabbades i oktober 2026: namn, telefonnummer, e-postadresser och uppgifter om biljettköp kan ha blivit åtkomliga för obehörig, och Skansen uppmanade gästerna att se upp för bedrägeriförsök. Du kan kontrollera om din e-post finns i en dataläcka och byta lösenord på de konton som berörs.

Kopplingen till bedrägerier och id-kapning

Brå beskriver dataintrång som vanligt i sig, men också ofta som ett förbrott inför olika slags bedrägerier. Uppgifter som läckt eller stulits kan användas för att lura dig vidare via sms, mejl eller telefon, eller för att öppna konton i ditt namn. Läs mer om hur du känner igen tecknen på id-kapning.

Vanliga misstag efter ett intrång

Det vanligaste misstaget är att vänta med anmälan. Ett annat är att bara byta lösenord på det kapade kontot och glömma de andra där samma lösenord används. Ett tredje är att radera de misstänkta meddelandena innan du sparat dem som bevis.

Osynlig förklarar hur du minskar dina spår på nätet. Vissa länkar är affiliatelänkar och märks alltid.