Lexbase domar går per november 2026 inte att söka fram på samma sätt som förut. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) beslutade den 3 november 2026 att Lexbase och Krimfup inte längre får låta användare söka på personer via namn, personnummer eller adress och få se uppgifter om brott. Lexbase har sagt att bolaget ska överklaga, så beslutet har inte vunnit laga kraft ännu.
Redan innan dess hade tjänsten ändrats. Enligt Wikipedia gick det fram till våren 2025 att söka i Lexbases databas efter personer och företag, men sedan dess beskrivs Lexbase som en nyhetstjänst med redaktionellt granskade artiklar om brott och domslut. Här går vi igenom vad som gällde, vad som gäller nu och vad du kan göra om ditt namn syns.
Vad gäller för Lexbase domar i dag?
Läget per november 2026 i korthet:
| Fråga | Läge | Källa |
|---|---|---|
| Sökning på namn, personnummer eller adress | Ska inte längre visa uppgifter om brott enligt IMY | IMY via SVT och Kollega |
| Har beslutet vunnit laga kraft? | Nej, Lexbase överklagar | Kollega |
| Tidsfrist | Två månader efter att beslutet vunnit laga kraft | IMY via SVT |
| Vad Lexbase är i dag | En nyhetstjänst om brott och domslut | Wikipedia |
| Bolaget bakom | Legal Newsdesk Sweden AB | IMY via SVT |
IMY gav Lexbase en reprimand och förelade bolaget att se till att användare inte kan ta del av uppgifter som omfattas av artikel 10 i dataskyddsförordningen när de söker på en person. Samma sak gäller Krimfup och dess bolag Fuplex AB.
Hur fungerade Lexbase innan?
Lexbase öppnade 2014 och blev snabbt omdebatterat. I databasen kunde vem som helst söka efter privatpersoner och företag som hade varit åtalade i brottmål, oavsett om de sedan dömts eller frikänts, eller som varit part i ett tvistemål i en svensk domstol sedan 2009. Själva domen kostade pengar: en fråga till Lawline från 2019 nämner 89 kronor för en domsrapport med hela domen i pdf-format.
Underlaget var offentliga handlingar. Domar är allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen, och Lexbase begärde ut dem från domstolarna och gjorde dem sökbara. Det skiljer tjänsten från de stora myndigheter som för register över brott.
Att en person blev en sökträff betydde alltså inte att personen var dömd. Familjens Jurist konstaterar i ett svar att det vanligtvis inte framgick av sökträffen om domen var fällande eller friande.
Varför får Lexbase inte längre göra personer sökbara? IMY:s svar
Under lång tid hade Lexbase ett starkt skydd. Sajten har ett så kallat frivilligt utgivningsbevis, vilket ger grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Då gäller inte dataskyddsförordningen, GDPR, fullt ut, och den som ville få bort en uppgift hänvisades i princip till att anmäla förtal.
Tre händelser har ändrat bilden:
- Högsta domstolen, februari 2025. HD slog fast att domstolarna får villkora utlämnandet av brottmålsdomar. Enligt Aftonbladet betyder domen att handlingar med personuppgifter inte lämnas ut om syftet är att sprida dem i databaser som säljs till betalande kunder. Det drabbar Lexbase, Verifiera och Acta Publica.
- EU-domstolen, juli 2026. Målet började i Attunda tingsrätt, där en man stämde Lexbase och tingsrätten bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Generaladvokat Maciej Szpunar ansåg i sitt yttrande att verksamheten inte är behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål. Enligt SVT kom EU-domstolen i juli fram till att det strider mot GDPR att göra brottmålsdomar sökbara i databaser och ta betalt för att låsa upp domen.
- IMY, november 2026. Integritetsskyddsmyndigheten, som tidigare hette Datainspektionen, anser att EU-rätten har företräde och att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd.
Grunden är artikel 10 i GDPR. Uppgifter om brott och fällande domar får som huvudregel bara behandlas under kontroll av en myndighet, och ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får bara föras under myndighetskontroll.
Vad sa IMY:s chef om söktjänsterna?
IMY:s generaldirektör Eric Leijonram sa till SVT: “Våra beslut innebär att det inte längre kommer vara möjligt att söka på personuppgifter, det vill säga namn, adress och personnummer, för att hitta koppling till domar och avgöranden.”
IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de berörda bolagen. Samtidigt fick Nusvar AB, som driver Mrkoll, och Upplysning Checknode AB reprimander för att de inte gett privatpersoner den rätt till radering som GDPR ger. Hur du går tillväga där beskriver vi i guiden om att ta bort dig från Mrkoll.
Lexbase delar inte myndighetens bild. Ansvarig utgivare Gunnar Axén kallar beslutet “myndighetsaktivism” i en kommentar till Kollega och menar att EU-domstolen aldrig prövat Lexbases nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst.
Bakgrundskontroller utan Lexbase: vad säger arbetsgivare och regeringen?
Rättsdatabaserna har använts flitigt för bakgrundskontroller. Enligt Axén har Lexbase över 700 000 verifierade användare, främst privatpersoner och småföretagare. Efter HD-domen sa Axén till Aftonbladet att det blir en “otrolig inskränkning i yttrandefriheten och offentlighetsprincipen”.
Arbetsgivarorganisationen Almega oroade sig för att databaserna inte längre kan användas vid rekryteringar, och arbetsrättsjuristen Rebecca Henriques sa att regeringen måste agera. Den som vill veta om någon är dömd kan fortfarande begära ut en dom direkt från domstolen.
Vad kan du göra om du syns på Lexbase?
Det finns några vägar, och vilken som passar beror på vad som syns:
- Begär rättelse av sakfel. Står det något felaktigt om dig, till exempel fel mål eller fel person, kontakta Lexbase och be om rättelse.
- Var frikänd? Säg det. Om en sökträff ger intryck av att du är dömd när du faktiskt frikänts, eller om målet var ett tvistemål, är det ett starkt argument i en begäran.
- Ta bort träffen i Google. Även om sidan ligger kvar kan du be Google att inte visa den i sökresultaten. Läs hur i vår guide om att ta bort dig från Google.
- Bevaka IMY-beslutet. När beslutet vunnit laga kraft har Lexbase två månader på sig att stänga av sökningen på personer.
Lexbase är bara en av flera tjänster. En genomgång av hur du tar bort personuppgifter på nätet sajt för sajt visar hur processen ser ut hos de andra.
Lexbase och belastningsregistret
Belastningsregistret är ett register som en myndighet för. Lexbase byggde i stället på domar som begärts ut från domstolarna. Lawline påpekar att Lexbase inte ska likställas med belastningsregistret, och en träff kunde gälla ett tvistemål utan något brott alls.
Frikänd men ändå listad
Den vanligaste klagan på rättsdatabaser gäller personer som varit åtalade men frikänts. Eftersom sökträffen ofta inte visade utgången har frikända riskerat att uppfattas som dömda, till exempel när de söker jobb.
Andra söktjänster med domar
Krimfup har fått samma beslut som Lexbase. Verifiera och Acta Publica påverkades av HD-domen. Söktjänsterna Mrkoll och Upplysning har i stället fått krav på att respektera rätten till radering.
Källor
Osynlig förklarar hur du minskar dina spår på nätet. Vissa länkar är affiliatelänkar och märks alltid.
